Liljeholmen - Från industriförort till stad i staden

Liljeholmen - Frånindustriförort till stad i staden

 Liljeholmen i södra Stockholm har en särställning i svensk stadsutveckling. Det som idag är ett livligt stadsområde med moderna bostäder, strandpromenader och kollektivtrafikens noder var en gång Sveriges första förort - en plats där industrin grodde, och där arbetare slog sig ner utanför stadens tullar. Men hur började det? 

Förorten tar form - en följd av industrialismen 

I mitten av 1800-talet började Stockholm växa ur sina trånga ramar innanför tullarna. Industrialiseringen förändrade stadens behov och befolkningsmängden ökade snabbt. Liljeholmen låg strategiskt vid Årstavikens strand - med närhet till vattenvägar, men utanför tullgränsen där det var billigare att bedriva verksamhet. År 1860 öppnades Liljeholmens station på den nybyggda Västra stambanan, och året därpå invigdes Sveriges första hästdragna spårväg - mellan Slussen och Liljeholmen. Det markerade starten på en ny epok: för första gången kunde folk bo och arbeta utanför stadskärnan. 

Pionjärer och tidiga industrier 

 En central gestalt i Liljeholmens tidiga historia är Johan August Gripenstedt, dåvarande finansminister, som drev på byggandet av järnvägar i Sverige. Hans vision om industrins tillväxt låg till grund för utvecklingen. Den första riktigt stora industrin som etablerade sig i området var Liljeholmens Stearinfabrik, grundad 1839 av Lars Johan Hierta - samma man som startade Aftonbladet. Fabriken flyttade till Liljeholmen på 1860-talet och blev snabbt en viktig arbetsgivare. Även andra industrier följde: bryggerier, verkstäder och spannmålslager uppfördes i snabb takt längs Mälarens strand. 

Arbetarstadsdel med själ

Liljeholmen blev tidigt ett hem för arbetarklassen. Bostäderna var enkla men låg nära jobben, och små trädgårdar började växa fram mellan husen. Området blev känt för sin starka lokalidentitet och sina föreningar. Här fanns Folkets Hus, fackföreningsrörelser och efter hand också skolor och affärer. Ett klassiskt inslag var koloniområdena, där arbetarna kunde odla potatis och ha en liten stuga. Många av dessa finns kvar än idag, som på Nybohov och Ekensberg. 

Från fabrik till framtidsstad 

Efter andra världskriget började en långsam nedgång för industrin i Liljeholmen. Under 1960- och 70-talet förändrades stadsdelen kraftigt - delar revs, andra moderniserades. Men det var först på 2000-talet som det verkliga lyftet kom: gamla hamn- och fabriksområden längs vattnet började omvandlas till bostadsområden med ny arkitektur och hög miljöprofil. Liljeholmskajen, tidigare industrimark, är idag en tät och populär stadsdel med badbryggor, restauranger, gym och gallerior. Utsikten mot Årstaviken, kombinerat med nya bostadshus i glas och stål, har gett området ett helt nytt ansikte. 

Kända händelser och profiler 

Liljeholmen har sett sin del av historiska händelser - både vardagliga och dramatiska. Under oroligheterna 1917 (de så kallade hungerkravallerna) samlades upprörda människor vid Liljeholmens livsmedelslager. Den nära kopplingen mellan Liljeholmen och arbetarrörelsen har också präglat områdets kultur och politik. Bland kända profiler märks inte minst Lars Johan Hierta, men också Sven Wallander, arkitekten bakom många av de tidiga folkhemsbostäderna i området under 1930-talet. Även artisten Cornelis Vreeswijk bodde periodvis i närliggande Gröndal - ett område som delade mycket av Liljeholmens historia. 

Från Sveriges första förort till modern knutpunkt 

Idag är Liljeholmen en viktig kollektivtrafiknod med tunnelbana, tvärbana och pendeltåg inom gångavstånd. Den gamla industriförorten är numera en stadsdel i ständig förvandling, där historien finns kvar i husgrunder och gatunamn, men där framtiden stavas tät blandstad, grön profil - och kanske en ny tunnelbanelinje i gult.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Slaget vid Liljeholmen – en skugga från 1756

År 1756 försökte drottning Lovisa Ulrika genomföra en statskupp. Hon ville stärka kungens makt och störta det riksråd som styrde Sverige under frihetstiden. Planen var att med hjälp av lojala officerare och soldater ta kontroll över Stockholm – men det hela avslöjades innan något hann hända. Flera av de inblandade avrättades, bland dem greve Erik Brahe. Drottningen själv klarade sig, men tappade allt politiskt inflytande. Och Liljeholmen? Ja, området spelade ingen huvudroll – men det fanns ändå med i kulisserna. Vid den här tiden var Liljeholmen landsbygd, med gårdar och färjelägen. Några källor antyder att det fanns trupper i beredskap söder om Stockholm – vid Hornstull och Liljeholmen – redo att ingripa om kuppen hade blivit verklighet. Något slag blev det aldrig. Men det är ändå spännande att tänka sig att just här, i Liljeholmen bland dagens bostäder och bryggor, kan det ha stått soldater och väntat på order. Ett historiskt sidospår, men ett som gör Liljeholmen till lite me...
Läs mer

Liljeholmskajen – Från spritfabrik till stadspuls vid vattnet

  Var ligger Liljeholmskajen? Liljeholmskajen ligger i stadsdelen Liljeholmen, söder om innerstan, längs Årstavikens södra strand. Området sträcker sig mellan Liljeholmsbron och Årstabron, bara ett stenkast från Södermalm. Idag har platsen förvandlats till en av Stockholms mest moderna och eftertraktade bostadsområden. En gång ett industriområde Redan under 1800-talet var Liljeholmen attraktivt för Stockholms industriella utveckling. Närheten till vatten, goda förbindelser via hamn och järnväg gjorde området till ett centrum för produktion. Som mest fanns här uppemot 150 fabriker – bland annat färgverk, textilindustrier, en turbinfabrik, och Lars Johan Hiertas stearinfabrik. Mest känd är kanske Vin & Sprit-fabriken, vars stora byggnad dominerade området under 1900-talet. Under marken finns än idag enorma bergrum där vin och sprit lagrades – fem stora underjordiska salar, vissa upp till 20 meter höga. Från fabrik till framtidsstad Efter år 2000 inleddes en omfattande s...
Läs mer

Trekantens strandbad – tillgänglighet för alla

  Idag är det visserligen inget badväder, förutom för den mest hängivne personen men vill ändå skriva några rader om Trekantens strandbad. Trekantens strandbad vid västra delen av sjön Trekanten i Liljeholmen är en populär badplats med både sandstrand, brygga och en rymlig gräsmatta. Under sommaren finns dusch, dricksvattenkran och säsongstoaletter, och vattnet ska hålla utmärkt badkvalitet enligt EU-klassificering. Något jag tycker är särskilt bra är den rullstolsrampsanpassade rampen som leder rakt ner i vattnet – ett tydligt exempel på hur bad kan göras tillgängliga för alla. Även på (hyfsat) närliggande Långholmen och Långholmens strandbad finns en tillgänglighetsramp; samt anpassade faciliteter, med dusch och toaletter i nära anslutning. Det är bra att Stockholmstadens badplatser blir allt bättre på att inkludera besökare med nedsatt rörlighet. Min första upplevelse av en väl funktionsanpassad badstrand är från Los Cristianos på Teneriffa. Där finns rullstolsramper till ...
Läs mer